Krigsekonomins lömska återkomst – och dess ödesdigra konsekvenser

10.10.2025 | www.kla.tv/39100

Vad är krigsekonomi? Krigsekonomi innebär "att i krig är allt underordnat krigsmålet och därför påtvingas ekonomin andra strukturer", säger den tyske ekonomen Tilman Brück. Brück är grundare av och chef för International Security and Development Centre vid Humboldtuniversitetet i Berlin. Kort sagt: Staten tar kontrollen och ekonomin följer dess mål. Enligt de senaste rapporterna i pressen förbereder sig Europeiska unionen för närvarande för att ställa om industrin till en krigsekonomi. Beslutet att ta upp lån på totalt preliminärt 800 miljarder euro till försvarsindustrin fattades i slutet av mars 2025. Dessutom var EU-kommissionen i början av juni 2025 tvungen att avsätta cirka 335 miljarder euro från corona-stödfonden för försvarsfinansiering. Schweiz är inte undantaget från denna utveckling. Parlamentet godkände nyligen en ökning av militärbudgeten till 30 miljarder CHF fram till 2028. Men inte ens detta verkar räcka för vissa företrädare - både i EU och i Schweiz. Varför allt det här? Är hotet om ett ryskt angreppskrig verkligen så real - eller handlar det egentligen om något annat? Oavsett hur krigsekonomin utvecklas kommer skattebetalarna och framtida generationer att få stå för de höga kostnaderna. Vilken påverkan kommer detta att ha? De höga finansiella kraven på flera hundra miljarder euro för den massiva upprustningen dämpar tillväxten i den privata sektorn: Utgifter för infrastruktur, utbildning, miljöskydd, hälsovård etc. är kraftigt eftersatta. Detta förvärrar de sociala, ekonomiska och politiska problemen i landet. I takt med motsättningarna och kriserna inom politiken och ekonomin växer misstron i samhället snabbt. Politikernas försök att hålla den mentala manipulationen av massorna med hjälp av statlig propaganda och de ekonomiskt beroende offentliga medierna tar sig allt mer groteska former. Som redan nämnts ökar försvarsutgifterna för närvarande kraftigt i alla västländer. Utöver de nyligen planerade försvarsutgifterna på över 800 miljarder euro i EU, beslutade Nato:s medlemsländer nyligen att öka sina militärutgifter till 5% av bruttonationalprodukten. Endast Spanien, Ungern och Slovakien uttryckte starka reservationer mot målet på 5 %. Hittills har de flesta Nato-länder spenderat cirka 2% av sin bruttonationalprodukt på försvarsmateriel. Om man tar Förbundsrepubliken Tyskland som exempel skulle detta innebära en ökning av försvarsutgifterna från 90 till 160 miljarder euro per år. I mitten av 1990-talet uppgick kostnaderna till "endast" 45 miljarder euro. Då när den allmäna värnplikten var i kraft och nästan dubbelt så mycket personal och material var till förfogande, utan deltagande i utlandsmissioner. Allt mer pengar investeras i militär teknik och rädslan för en förmodad fiende underblåses ständigt för att motivera utgifterna. Samma bild fanns i upptakten till båda världskrigen. Vad kan vi iaktta just nu? Som framgår av internetportalen "produktion.de" under "fokusområden" och "försvarsindustrin" är allt fler traditionella maskinteknik företag på väg in i den säkerhetskritiska Förädlingsvärde-kedjan. Förutom de geopolitiska utmaningarna är det framför allt det tekniska paradigmskiftet som skapar ny dynamik. Följande exempel ges: Artificiell intelligens för måligenkänning, Försvarssystem för drönare med laser- eller mikrovågsteknik, Sensorfusion [förklaring: = sammanslagning av data från flera sensorer för bättre resultat] för realtidsutvärdering på slagfältet, Digitala tvillingar för simuleringsscenarier [förklaring: en digital tvilling är en virtuell bild av ett verkligt objekt eller system för att testa möjliga scenarier]. Som ni ser erbjuder försvarsindustrin finansvärlden ett brett utbud av lukrativa projekt. Befintliga produktionsgrenar läggs ned och omvandlas till tillverkning av försvarsmateriel. För att bara nämna två av många exempel, tågtillverkaren Alstom vid Görlitz-anläggningen i Tyskland. I framtiden kommer pansarfordon från den nya ägaren och leverantören av markstridssystem KNDS [Krauss-Maffei Wegmann+Nexter Defense Systems] att tillverkas där. MV Werften Group, som gick i konkurs 2022 och som tidigare byggde kryssningsfartyg, kommer nu att tillverka örlogsfartyg och tillbehör vid sina anläggningar i Wismar, Rostock-Warnemünde och Stralsund. Anläggningen i Rostock-Warnemünde kommer att överföras till Bundeswehr för 87 miljoner euro. EU-kommissionen presenterade en försvarsindustriell strategi (EDIS) och ett motsvarande investeringsprogram (EDIP) redan 2024. Syftet är att bygga upp en stark, oberoende och konkurrenskraftig försvarsindustri inom EU. Som man kan se på många ställen främjar detta produktionen av krigsmateriel. Ytterligare steg i denna riktning är att vänta. När civila företag väl har konverterats till försvarsutrustning är det inte lätt att komma tillbaka. De enorma summor pengar som för närvarande ställs till förfogande för ombyggnad av olika fabriker och produktionsanläggningar finns naturligtvis inte tillgängliga för nedmontering. Eftersom detta inte längre skulle vara i det påstådda "statliga intresset att skydda allmänheten" [dvs. att skydda samhället från fara eller skada]. Skattebetalarnas pengar används för att förstöra långsiktiga produktionsanläggningar för det civila samhället och handeln. Istället produceras saker som bara är lämpliga för att döda och förstöra, men som inte ger någon produktiv nytta för allmänheten. En stridsvagn - till exempel - är inte till någon nytta för allmänheten i det dagliga livet. Den står helt enkelt i kasernen. Den kan inte användas för ambulans- eller taxitransporter i vardagen. Det är inte till nytta, men slukar mycket pengar för produktion och underhåll. De resurser som används för detta är sedan inte tillgängliga för befolkningen i andra områden. Hur investeringar görs, är faktiskt ekonomiskt betydelsefullt. En investering i militär utrustning är i slutändan en penningförstöring. Att investera i forskning kan å andra sidan leda till bättre hälsa, till exempel. En investering i bra infrastruktur kan skapa ekonomisk tillväxt i en region osv. Vi hävdar därför: I en krigsekonomi kan befolkningen bara betala mer utan att kunna dra privatekonomiska fördelar av det. Även om arbetslöshetssiffrorna kan sjunka kraftigt i början av en krigsekonomi visar den historiska erfarenheten att välståndet inte ökar. Tvärtom, det höga skattetrycket för att finansiera försvarsutgifterna minskar dem. Eftersom nästan inga pengar investeras i den privata sektorn i tider av "hotande militär konflikt", utan främst i den militära sektorn, saknar befolkningen oundvikligen dessa resurser i det dagliga livet. Även de bästa hjärnorna, som forskare, specialister etc., används sedan inom försvarsindustrin, vilket lämnar luckor inom andra civila områden. I händelse av krig betalar befolkningen också med sina egna och sina familjers liv. Vissa skeptiska människor kan misstänka att förstörelsen av den fredstida ekonomin och den ökade arbetslösheten är avsiktligt konstruerade för att få mer stöd för krigsekonomin senare. Först förstörs det fredliga alternativet, och sedan, när det inte finns något alternativ, är försvarsindustrin det enda sättet att rädda oss ur det ekonomiska dilemmat. När den vanlige arbetaren är ekonomiskt beroende av sitt jobb i vapenproduktionen, stöder han oundvikligen den befintliga politiken. Om man tittar tillbaka i historien upptäcker man att denna utveckling uppenbarligen bara är ett långt framskridet steg i eskaleringen av en agenda som planerats långt i förväg. Det finns alltid identiska mönster som äger rum i förberedelserna för ett krig. 1) Strategier utarbetas av så kallade "tankesmedjor", som definierar krigsmålen och noggrant överväger riskerna och chanserna till framgång. 2) Hemliga förhandlingar förs med potentiella partners i syfte att harmonisera de enskilda partnernas intressen. De "förväntade vinsterna" fördelas eller utlovas - som i brädspelet "Risk", fast nu heter det "Geopolitik". 3) Landets generalstab instrueras att vidta lämpliga förberedelser och att mentalt förbereda officerskåren på fienden. 4) Genom att stödja oppositionsgrupper hos den framtida motståndaren via NGO:er och den egna underrättelsetjänstens verksamhet skapas "skäl och orsaker" för en "nödvändig intervention" för att få ett "moraliskt rättfärdigande" inför den egna befolkningen. 5) Pressen i "partnerstaterna" instrueras att framställa den potentiella motståndaren i dålig dager. I regel åberopas brott mot mänskligheten och humanitet eller proklameras en överhängande fara för den egna befolkningen utan att den verkliga bakgrunden belyses. Med provocerande bilder och känslosamma tal piskas massornas känslor upp och kanaliseras på så sätt. 6) Finansieringen av upprustningen tillhandahålls och uppmuntringen att företagen ska delta, främjas av staten. 7) I skolor, på universitet och i vardagslivet vädjar man om patriotiskt stöd för det gemensamma bästa och sporra unga människor att i god tid tjänstgöra i försvarsmakten. 8) När militären är utrustad, befolkningen förberedd på konflikten och ekonomin konsoliderad, fattas bara rätt tillfälle att slå till. Ordningsföljden för punkterna 4-8 kan variera. Förberedelserna tar vanligtvis många år, beroende på omfattningen av den planerade militära insatsen. Varför en majoritet av befolkningen accepterar en krigsekonomi utan invändningar Mediernas inflytande är en av de avgörande faktorerna när det gäller att styra befolkningen. Den som har tolkningsföreträde bestämmer vad som är sant och vad som är falskt. Gustave Le Bon - en av grundarna av masspsykologin - förklarade hur majoriteten av människor i första hand styrs av känslor, önskningar och hopp - inte av förnuft och logik. Det bevisar att ett påstående, hur absurt det än är, kan inpräntas i massorna som en obestridlig sanning. Detta uppnås genom följande tre metoder: för det första genom ständig upprepning, för det andra genom känslomässig förstärkning och för det tredje genom att överföra det som har hörts inom gruppen. Det är så här en lögn blir en uppenbar sanning för många människor. De flesta människor är inte heller medvetna om i vilken utsträckning omställningen till en krigsekonomi minskar befolkningens sociala välfärd. Om de var medvetna om detta skulle motståndet vara mycket större. Den geopolitiska utveckling som vi nu befinner oss i planerades i sina huvuddrag redan i mitten av förra seklet. Efter Sovjetunionens kollaps såg amerikanska globalstrateger möjligheten att utvidga sin intressesfär till de nu nedlagda öststaterna. Detta för att förverkliga globalisternas och finansoligarkernas dröm - om en världsregering under amerikansk ledning. Zbigniew Brzeziński var rådgivare till John F. Kennedy från 1960. Han var också en ledande globalstrateg och en mångårig säkerhetsrådgivare till USA och internationella företag. Brzeziński beskrev redan de nödvändiga stegen i sin bok från 1997: "The Only World Power - America's Strategy of Dominance" Många av de åtgärder som har vidtagits i västvärldens nationella och internationella politik sedan början av 1990-talet kan hämtas från Brzezińskis bok. År 2015 meddelade George Friedman, grundare och tidigare VD för den privata amerikanska tankesmedjan Stratfor, att målet för USA:s politik i över 100 år har varit att förhindra en allians mellan Tyskland och Ryssland eftersom det utgör det största hotet mot USA:s hegemoni. Han betonade bland annat Tysklands avgörande roll för att faktiskt kunna genomföra dessa mål. "Vad kommer Tyskland att göra?" - Den svaga punkten i spelet om världsherraväldet. Som mycket nu tyder på, själv övertagandet av krigsekonomin, ställdes den "svaga punkten Tyskland" in i ledet. Världens ledande finansoligarker använder sitt inflytande över medierna och politiken för att utöka sin makt och hålla nationer i schack. Det är därför ingen slump hur samhällen och nationer påverkas. Det sker på grund av intressena hos en liten, inflytelserik minoritet i maktens centrum. Vad kan man härleda av omställningen till en krigsekonomi? Den uppenbara omställningen till en "krigsekonomi" i många länder i Europa och runt om i världen tyder starkt på att ett krig förbereds eller utkämpas. Det behöver dock inte betyda att ett krig är nära förestående. Men det signalerar en grundläggande förändring av den ekonomiska strukturen - bort från fredsordningen och mot militär prioritering. Denna omfördelning av resurser och finanser kommer att upplevas som en brist inom de flesta civila områden och leda till betydande förluster. Det återstår att se om det verkligen blir krig i Europa eller om all krigsretorik och upprustning kommer att fungera som en välkommen avledningsmanöver. Som förklaras i vår Nato-dokumentärfilm (www.kla.tv/29821) färdas de hegemoni-galna på olika spår samtidigt. Oavsett om det sker genom fysiska krig eller distraktioner förblir målet detsamma: att etablera hörnstenarna i en centraliserad världsregering - total kontroll och fullständig övervakning. I säkerhetspolitiska debatter används ofta årtalet 2027 för att ange när ett krig förväntas bryta ut i Europa. Flera Natoländer - t.ex. Tyskland, Polen och Sverige - talar om behovet av försvarsberedskap till 2030, eftersom stora konflikter väntas om avskräckningen inte fungerar. Den tyske försvarsministern Pistorius sade i mitten av 2024: "2029 måste vi bli krigsdugliga." Den snabba övergången till en krigsekonomi och andra eskalerande krigshandlingar verkar peka mot en dyster framtid. Denna framtid är dock inte oföränderlig. Det är upp till nationerna att avgöra vad som faktiskt kommer att hända. Så vad kan varje enskild individ göra? Man kan säga "nej". Man behöver inte arbeta för försvarsföretag, man behöver inte bli uppviglad, man behöver inte bli en medborgare i uniform. Du kan höja din röst och ta ställning mot krigsekonomin. Du kan upplysa dina medmänniskor om dessa samband. Alla har möjlighet att välja om de vill ställa upp eller inte. Jag arbetar som volontär på Kla.TV eftersom världen har rätt till ett motpåstående. Bli en del av teamet och stöd vårt arbete. Kontakta oss på: www.kla.tv/mitwirken Samma blod flyter i dig och i mig Som söner och fäder står vi här för fred och frihet som det allmännas bästa, ja, det är vad vi lever för. Inte härkommst, inte ras, inte religion, är det som skiljer våra hjärtan åt. Frihet och fred är vår vision, för en värld värd att leva i. Och nu vill ni tvinga oss, att döda varandra på ett grymt sätt, när vi i själva verket alla är bröder. Vi säger: Inte i vårt namn! Vi kommer inte dra ut i krig för er! Vi kommer inte att bära vapen, eftersom de aldrig leder till seger. Vi säger: Inte i vårt namn! Vi kommer inte dra ut i krig för er! Vi kommer inte att bära vapen, eftersom de aldrig leder till seger. Hur länge till ska det här pågå? Krigsiver, makt och girighet? Hör du offren vädja till himlen? Vem ska stoppa detta vansinne om inte vi? Den som väcker rädsla, hat och vrede hos människor, är en krigshetsare och misantrop. Det är han som leder allt till fördärv och förnekar all mänsklighet. Vi säger: Inte i vårt namn! Vi kommer inte dra ut i krig för er! Vi kommer inte att bära vapen, eftersom de aldrig leder till seger. Vi säger: Inte i vårt namn! Vi kommer inte dra ut i krig för er! Vi kommer inte att bära vapen, eftersom de aldrig leder till seger. Ni berövar barnen deras fäder! Skam över er, ni är förrädarna, när ni leder de oskyldiga till slaktbänken och valt det som det moraliskt riktiga. Ni nationer instäm: ingen kommer att ge er makt, blodet som klibbar på era händer, kommer att hemsöka er, så länge ni lever! Vi säger: Inte i vårt namn! Vi kommer inte dra ut i krig för er! Vi kommer inte att bära vapen, eftersom de aldrig leder till seger. Vi säger: Inte i vårt namn! Utnyttja inte oss för ert vrede, underblåst hat är som ett frö, Vi är inte er djävuls avkomma! Vi säger: Inte i vårt namn! Utnyttja oss inte för er girighet, ni själva kommer att ha skadan! För snart kommer ni att vara i vårt sikte! För den här låten har män från södra Tyskland gått samman för att tala för fred och mot krig. Vad är krigsekonomi? Krigsekonomi innebär "att i krig är allt underordnat krigsmålet och därför påtvingas ekonomin andra strukturer", säger den tyske ekonomen Tilman Brück. Brück är grundare av och chef för International Security and Development Centre vid Humboldtuniversitetet i Berlin. Kort sagt: Staten tar kontrollen och ekonomin följer dess mål. Enligt de senaste rapporterna i pressen förbereder sig Europeiska unionen för närvarande för att ställa om industrin till en krigsekonomi. Beslutet att ta upp lån på totalt preliminärt 800 miljarder euro till försvarsindustrin fattades i slutet av mars 2025. Dessutom var EU-kommissionen i början av juni 2025 tvungen att avsätta cirka 335 miljarder euro från corona-stödfonden för försvarsfinansiering. Schweiz är inte undantaget från denna utveckling. Parlamentet godkände nyligen en ökning av militärbudgeten till 30 miljarder CHF fram till 2028. Men inte ens detta verkar räcka för vissa företrädare - både i EU och i Schweiz. Varför allt det här? Är hotet om ett ryskt angreppskrig verkligen så real - eller handlar det egentligen om något annat? Oavsett hur krigsekonomin utvecklas kommer skattebetalarna och framtida generationer att få stå för de höga kostnaderna. Vilken påverkan kommer detta att ha? De höga finansiella kraven på flera hundra miljarder euro för den massiva upprustningen dämpar tillväxten i den privata sektorn: Utgifter för infrastruktur, utbildning, miljöskydd, hälsovård etc. är kraftigt eftersatta. Detta förvärrar de sociala, ekonomiska och politiska problemen i landet. I takt med motsättningarna och kriserna inom politiken och ekonomin växer misstron i samhället snabbt. Politikernas försök att hålla den mentala manipulationen av massorna med hjälp av statlig propaganda och de ekonomiskt beroende offentliga medierna tar sig allt mer groteska former. Som redan nämnts ökar försvarsutgifterna för närvarande kraftigt i alla västländer. Utöver de nyligen planerade försvarsutgifterna på över 800 miljarder euro i EU, beslutade Nato:s medlemsländer nyligen att öka sina militärutgifter till 5% av bruttonationalprodukten. Endast Spanien, Ungern och Slovakien uttryckte starka reservationer mot målet på 5 %. Hittills har de flesta Nato-länder spenderat cirka 2% av sin bruttonationalprodukt på försvarsmateriel. Om man tar Förbundsrepubliken Tyskland som exempel skulle detta innebära en ökning av försvarsutgifterna från 90 till 160 miljarder euro per år. I mitten av 1990-talet uppgick kostnaderna till "endast" 45 miljarder euro. Då när den allmäna värnplikten var i kraft och nästan dubbelt så mycket personal och material var till förfogande, utan deltagande i utlandsmissioner. Allt mer pengar investeras i militär teknik och rädslan för en förmodad fiende underblåses ständigt för att motivera utgifterna. Samma bild fanns i upptakten till båda världskrigen. Vad kan vi iaktta just nu? Som framgår av internetportalen "produktion.de" under "fokusområden" och "försvarsindustrin" är allt fler traditionella maskinteknik företag på väg in i den säkerhetskritiska Förädlingsvärde-kedjan. Förutom de geopolitiska utmaningarna är det framför allt det tekniska paradigmskiftet som skapar ny dynamik. Följande exempel ges: Artificiell intelligens för måligenkänning, Försvarssystem för drönare med laser- eller mikrovågsteknik, Sensorfusion [förklaring: = sammanslagning av data från flera sensorer för bättre resultat] för realtidsutvärdering på slagfältet, Digitala tvillingar för simuleringsscenarier [förklaring: en digital tvilling är en virtuell bild av ett verkligt objekt eller system för att testa möjliga scenarier]. Som ni ser erbjuder försvarsindustrin finansvärlden ett brett utbud av lukrativa projekt. Befintliga produktionsgrenar läggs ned och omvandlas till tillverkning av försvarsmateriel. För att bara nämna två av många exempel, tågtillverkaren Alstom vid Görlitz-anläggningen i Tyskland. I framtiden kommer pansarfordon från den nya ägaren och leverantören av markstridssystem KNDS [Krauss-Maffei Wegmann+Nexter Defense Systems] att tillverkas där. MV Werften Group, som gick i konkurs 2022 och som tidigare byggde kryssningsfartyg, kommer nu att tillverka örlogsfartyg och tillbehör vid sina anläggningar i Wismar, Rostock-Warnemünde och Stralsund. Anläggningen i Rostock-Warnemünde kommer att överföras till Bundeswehr för 87 miljoner euro. EU-kommissionen presenterade en försvarsindustriell strategi (EDIS) och ett motsvarande investeringsprogram (EDIP) redan 2024. Syftet är att bygga upp en stark, oberoende och konkurrenskraftig försvarsindustri inom EU. Som man kan se på många ställen främjar detta produktionen av krigsmateriel. Ytterligare steg i denna riktning är att vänta. När civila företag väl har konverterats till försvarsutrustning är det inte lätt att komma tillbaka. De enorma summor pengar som för närvarande ställs till förfogande för ombyggnad av olika fabriker och produktionsanläggningar finns naturligtvis inte tillgängliga för nedmontering. Eftersom detta inte längre skulle vara i det påstådda "statliga intresset att skydda allmänheten" [dvs. att skydda samhället från fara eller skada]. Skattebetalarnas pengar används för att förstöra långsiktiga produktionsanläggningar för det civila samhället och handeln. Istället produceras saker som bara är lämpliga för att döda och förstöra, men som inte ger någon produktiv nytta för allmänheten. En stridsvagn - till exempel - är inte till någon nytta för allmänheten i det dagliga livet. Den står helt enkelt i kasernen. Den kan inte användas för ambulans- eller taxitransporter i vardagen. Det är inte till nytta, men slukar mycket pengar för produktion och underhåll. De resurser som används för detta är sedan inte tillgängliga för befolkningen i andra områden. Hur investeringar görs, är faktiskt ekonomiskt betydelsefullt. En investering i militär utrustning är i slutändan en penningförstöring. Att investera i forskning kan å andra sidan leda till bättre hälsa, till exempel. En investering i bra infrastruktur kan skapa ekonomisk tillväxt i en region osv. Vi hävdar därför: I en krigsekonomi kan befolkningen bara betala mer utan att kunna dra privatekonomiska fördelar av det. Även om arbetslöshetssiffrorna kan sjunka kraftigt i början av en krigsekonomi visar den historiska erfarenheten att välståndet inte ökar. Tvärtom, det höga skattetrycket för att finansiera försvarsutgifterna minskar dem. Eftersom nästan inga pengar investeras i den privata sektorn i tider av "hotande militär konflikt", utan främst i den militära sektorn, saknar befolkningen oundvikligen dessa resurser i det dagliga livet. Även de bästa hjärnorna, som forskare, specialister etc., används sedan inom försvarsindustrin, vilket lämnar luckor inom andra civila områden. I händelse av krig betalar befolkningen också med sina egna och sina familjers liv. Vissa skeptiska människor kan misstänka att förstörelsen av den fredstida ekonomin och den ökade arbetslösheten är avsiktligt konstruerade för att få mer stöd för krigsekonomin senare. Först förstörs det fredliga alternativet, och sedan, när det inte finns något alternativ, är försvarsindustrin det enda sättet att rädda oss ur det ekonomiska dilemmat. När den vanlige arbetaren är ekonomiskt beroende av sitt jobb i vapenproduktionen, stöder han oundvikligen den befintliga politiken. Om man tittar tillbaka i historien upptäcker man att denna utveckling uppenbarligen bara är ett långt framskridet steg i eskaleringen av en agenda som planerats långt i förväg. Det finns alltid identiska mönster som äger rum i förberedelserna för ett krig. 1) Strategier utarbetas av så kallade "tankesmedjor", som definierar krigsmålen och noggrant överväger riskerna och chanserna till framgång. 2) Hemliga förhandlingar förs med potentiella partners i syfte att harmonisera de enskilda partnernas intressen. De "förväntade vinsterna" fördelas eller utlovas - som i brädspelet "Risk", fast nu heter det "Geopolitik". 3) Landets generalstab instrueras att vidta lämpliga förberedelser och att mentalt förbereda officerskåren på fienden. 4) Genom att stödja oppositionsgrupper hos den framtida motståndaren via NGO:er och den egna underrättelsetjänstens verksamhet skapas "skäl och orsaker" för en "nödvändig intervention" för att få ett "moraliskt rättfärdigande" inför den egna befolkningen. 5) Pressen i "partnerstaterna" instrueras att framställa den potentiella motståndaren i dålig dager. I regel åberopas brott mot mänskligheten och humanitet eller proklameras en överhängande fara för den egna befolkningen utan att den verkliga bakgrunden belyses. Med provocerande bilder och känslosamma tal piskas massornas känslor upp och kanaliseras på så sätt. 6) Finansieringen av upprustningen tillhandahålls och uppmuntringen att företagen ska delta, främjas av staten. 7) I skolor, på universitet och i vardagslivet vädjar man om patriotiskt stöd för det gemensamma bästa och sporra unga människor att i god tid tjänstgöra i försvarsmakten. 8) När militären är utrustad, befolkningen förberedd på konflikten och ekonomin konsoliderad, fattas bara rätt tillfälle att slå till. Ordningsföljden för punkterna 4-8 kan variera. Förberedelserna tar vanligtvis många år, beroende på omfattningen av den planerade militära insatsen. Varför en majoritet av befolkningen accepterar en krigsekonomi utan invändningar Mediernas inflytande är en av de avgörande faktorerna när det gäller att styra befolkningen. Den som har tolkningsföreträde bestämmer vad som är sant och vad som är falskt. Gustave Le Bon - en av grundarna av masspsykologin - förklarade hur majoriteten av människor i första hand styrs av känslor, önskningar och hopp - inte av förnuft och logik. Det bevisar att ett påstående, hur absurt det än är, kan inpräntas i massorna som en obestridlig sanning. Detta uppnås genom följande tre metoder: för det första genom ständig upprepning, för det andra genom känslomässig förstärkning och för det tredje genom att överföra det som har hörts inom gruppen. Det är så här en lögn blir en uppenbar sanning för många människor. De flesta människor är inte heller medvetna om i vilken utsträckning omställningen till en krigsekonomi minskar befolkningens sociala välfärd. Om de var medvetna om detta skulle motståndet vara mycket större. Den geopolitiska utveckling som vi nu befinner oss i planerades i sina huvuddrag redan i mitten av förra seklet. Efter Sovjetunionens kollaps såg amerikanska globalstrateger möjligheten att utvidga sin intressesfär till de nu nedlagda öststaterna. Detta för att förverkliga globalisternas och finansoligarkernas dröm - om en världsregering under amerikansk ledning. Zbigniew Brzeziński var rådgivare till John F. Kennedy från 1960. Han var också en ledande globalstrateg och en mångårig säkerhetsrådgivare till USA och internationella företag. Brzeziński beskrev redan de nödvändiga stegen i sin bok från 1997: "The Only World Power - America's Strategy of Dominance" Många av de åtgärder som har vidtagits i västvärldens nationella och internationella politik sedan början av 1990-talet kan hämtas från Brzezińskis bok. År 2015 meddelade George Friedman, grundare och tidigare VD för den privata amerikanska tankesmedjan Stratfor, att målet för USA:s politik i över 100 år har varit att förhindra en allians mellan Tyskland och Ryssland eftersom det utgör det största hotet mot USA:s hegemoni. Han betonade bland annat Tysklands avgörande roll för att faktiskt kunna genomföra dessa mål. "Vad kommer Tyskland att göra?" - Den svaga punkten i spelet om världsherraväldet. Som mycket nu tyder på, själv övertagandet av krigsekonomin, ställdes den "svaga punkten Tyskland" in i ledet. Världens ledande finansoligarker använder sitt inflytande över medierna och politiken för att utöka sin makt och hålla nationer i schack. Det är därför ingen slump hur samhällen och nationer påverkas. Det sker på grund av intressena hos en liten, inflytelserik minoritet i maktens centrum. Vad kan man härleda av omställningen till en krigsekonomi? Den uppenbara omställningen till en "krigsekonomi" i många länder i Europa och runt om i världen tyder starkt på att ett krig förbereds eller utkämpas. Det behöver dock inte betyda att ett krig är nära förestående. Men det signalerar en grundläggande förändring av den ekonomiska strukturen - bort från fredsordningen och mot militär prioritering. Denna omfördelning av resurser och finanser kommer att upplevas som en brist inom de flesta civila områden och leda till betydande förluster. Det återstår att se om det verkligen blir krig i Europa eller om all krigsretorik och upprustning kommer att fungera som en välkommen avledningsmanöver. Som förklaras i vår Nato-dokumentärfilm (www.kla.tv/29821) färdas de hegemoni-galna på olika spår samtidigt. Oavsett om det sker genom fysiska krig eller distraktioner förblir målet detsamma: att etablera hörnstenarna i en centraliserad världsregering - total kontroll och fullständig övervakning. I säkerhetspolitiska debatter används ofta årtalet 2027 för att ange när ett krig förväntas bryta ut i Europa. Flera Natoländer - t.ex. Tyskland, Polen och Sverige - talar om behovet av försvarsberedskap till 2030, eftersom stora konflikter väntas om avskräckningen inte fungerar. Den tyske försvarsministern Pistorius sade i mitten av 2024: "2029 måste vi bli krigsdugliga." Den snabba övergången till en krigsekonomi och andra eskalerande krigshandlingar verkar peka mot en dyster framtid. Denna framtid är dock inte oföränderlig. Det är upp till nationerna att avgöra vad som faktiskt kommer att hända. Så vad kan varje enskild individ göra? Man kan säga "nej". Man behöver inte arbeta för försvarsföretag, man behöver inte bli uppviglad, man behöver inte bli en medborgare i uniform. Du kan höja din röst och ta ställning mot krigsekonomin. Du kan upplysa dina medmänniskor om dessa samband. Alla har möjlighet att välja om de vill ställa upp eller inte. Jag arbetar som volontär på Kla.TV eftersom världen har rätt till ett motpåstående. Bli en del av teamet och stöd vårt arbete. Kontakta oss på: www.kla.tv/mitwirken Samma blod flyter i dig och i mig Som söner och fäder står vi här för fred och frihet som det allmännas bästa, ja, det är vad vi lever för. Inte härkommst, inte ras, inte religion, är det som skiljer våra hjärtan åt. Frihet och fred är vår vision, för en värld värd att leva i. Och nu vill ni tvinga oss, att döda varandra på ett grymt sätt, när vi i själva verket alla är bröder. Vi säger: Inte i vårt namn! Vi kommer inte dra ut i krig för er! Vi kommer inte att bära vapen, eftersom de aldrig leder till seger. Vi säger: Inte i vårt namn! Vi kommer inte dra ut i krig för er! Vi kommer inte att bära vapen, eftersom de aldrig leder till seger. Hur länge till ska det här pågå? Krigsiver, makt och girighet? Hör du offren vädja till himlen? Vem ska stoppa detta vansinne om inte vi? Den som väcker rädsla, hat och vrede hos människor, är en krigshetsare och misantrop. Det är han som leder allt till fördärv och förnekar all mänsklighet. Vi säger: Inte i vårt namn! Vi kommer inte dra ut i krig för er! Vi kommer inte att bära vapen, eftersom de aldrig leder till seger. Vi säger: Inte i vårt namn! Vi kommer inte dra ut i krig för er! Vi kommer inte att bära vapen, eftersom de aldrig leder till seger. Ni berövar barnen deras fäder! Skam över er, ni är förrädarna, när ni leder de oskyldiga till slaktbänken och valt det som det moraliskt riktiga. Ni nationer instäm: ingen kommer att ge er makt, blodet som klibbar på era händer, kommer att hemsöka er, så länge ni lever! Vi säger: Inte i vårt namn! Vi kommer inte dra ut i krig för er! Vi kommer inte att bära vapen, eftersom de aldrig leder till seger. Vi säger: Inte i vårt namn! Utnyttja inte oss för ert vrede, underblåst hat är som ett frö, Vi är inte er djävuls avkomma! Vi säger: Inte i vårt namn! Utnyttja oss inte för er girighet, ni själva kommer att ha skadan! För snart kommer ni att vara i vårt sikte! För den här låten har män från södra Tyskland gått samman för att tala för fred och mot krig.

Från E./ wee.

Källor/länkar: Creative Commons Lizenzen https://www.creativecommons.org/licenses/
Von der Leyen stellt 800-Milliarden-Euro-Plan für Aufrüstung vor https://www.wort.lu/international/von-der-leyen-stellt-800-milliarden-euro-plan-fuer-aufruestung-vor/46963727.html
EU will Milliarden aus Corona-Fonds für Aufrüstung umwidmen https://www.berliner-zeitung.dek-gesellschaft/geopolitik/eu-milliarden-aus-corona-fonds-fuer-aufruestung-li.2331275/politi
Bis 40 Milliarden – Bürger sollen Armee Geld leihen https://www.blick.ch/politik/panzer-auf-pump-bis-40-milliarden-buerger-sollen-armee-geld-leihen-id20716394.html
MULTI-DOMAIN OPERATIONS FÜR DIE BUNDESWEHR. Eine kurze Einführung. https://www.bundeswehr.de/resource/blob/5712296/ee4e4d36425e5366cec987225f3752e9/broschuere-data.pdf
Vom Schienenfahrzeugbau zum Panzerfabrikanten https://www.smwa.sachsen.de/blog/2025/02/05/knds-uebernimmt-alstom-standort-in-goerlitz/
https://projektwerkstatt.de/index.php?domain_id=50&p=21401
Insolvente Kreuzschifffahrtsgesellschaft an Rüstungsindustrie und Bundeswehr verkauft https://www.ndr.de/nachrichten/mecklenburg-vorpommern/Nach-U-Boot-Auftrag-TKMS-investiert-Millionen-in-Werft-in-Wismar,tkmswismar108.html
https://augengeradeaus.net/2022/07/nicht-mehr-schlange-stehen-vor-dem-dock-die-bundesregierung-kauft-der-marine-eine-werft/