1
00:00:00,000 --> 00:00:00,125


2
00:00:00,125 --> 00:00:01,320
Nu börjar det bli intressant.

3
00:00:01,320 --> 00:00:06,117
Kriterium: Ju högre frekvens, desto större överförd energi.

4
00:00:06,117 --> 00:00:14,020
Vissa kanske vet att en radiosignal är en våg, men
samtidigt är den också ungefär som en liten kanonkula.

5
00:00:14,020 --> 00:00:19,041
Och ju högre frekvens, desto mer
energi finns det i den där saken.

6
00:00:19,041 --> 00:00:25,450
Okej, då vill jag äntligen presentera den första talaren.

7
00:00:25,450 --> 00:00:32,126
Han är känd som en färgstark personlighet, inte bara i vår krets
utan även långt utanför den, för min ytterst sympatiske och

8
00:00:32,126 --> 00:00:38,533
allmänt omtyckte kollega i MWGFD:s styrelse, fysikern och
professorn Werner Bergholz, är även sakkunnig ledamot i olika

9
00:00:38,533 --> 00:00:42,356
utredningskommissioner – till exempel i
utredningarna om hanteringen av

10
00:00:42,356 --> 00:00:45,994
coronapandemin i delstaterna Brandenburg och Thüringen.

11
00:00:45,994 --> 00:00:53,613
Han är före detta professor i elektroteknik vid Jacobs University
i Bremen och arbetade dessutom i 17 år hos Siemens i München

12
00:00:53,613 --> 00:00:58,017
och Regensburg som expert på kvalitets- och riskhantering.

13
00:00:58,017 --> 00:01:05,868
Vi ser fram emot att höra, käre Werner, vad du kommer att berätta
för oss i ditt inledningsföredrag om dagens ämne med

14
00:01:05,868 --> 00:01:15,648
titeln ”Mobilteknik: Fysiska grunder och tekniska
fördelar med 5G”, och med detta överlämnar jag ordet till dig.

15
00:01:15,648 --> 00:01:19,351
Tack så mycket, kära Ronny, för de vänliga orden.

16
00:01:19,351 --> 00:01:27,030
Jag skrev ju: ”Fysikaliska grunder och
tekniska fördelar”. Men – punkt, punkt, punkt...

17
00:01:27,030 --> 00:01:39,225
Jag ska först gå igenom grunderna, och precis som
jag skrev i pressmappen börjar jag med Adam och Eva.

18
00:01:39,225 --> 00:01:52,224
Och nu ska jag visa er en kort video där man kastar
en sten i vattnet och ser hur vågen breder ut sig.

19
00:01:52,224 --> 00:01:58,090
Det är precis så man kan föreställa sig
radiovågor, och jag ska strax säga något om det.

20
00:01:58,090 --> 00:02:00,361
Låt oss se om det fungerar.

21
00:02:00,361 --> 00:02:06,688
Så, här är en sammanfattning: Vad är en
radiovåg – för att man ska få en liten känsla för det.

22
00:02:06,688 --> 00:02:11,188
Vad är egentligen skillnaden mellan radio –
som vi ju har haft i 100 år och längre – och

23
00:02:11,188 --> 00:02:14,548
mobilnät, och varför just så höga frekvenser?

24
00:02:14,548 --> 00:02:22,940
Och det viktigaste: Varför är dessa egenskaper hos de
höga frekvenserna inte nödvändigtvis helt ofarliga?

25
00:02:22,940 --> 00:02:27,119
Och då kommer följande talare att berätta mer om detta.

26
00:02:27,119 --> 00:02:30,629
Okej, nu faller stenen.

27
00:02:39,970 --> 00:02:45,282
Okej, nu har vi sett två saker. Vågen breder ut sig.

28
00:02:45,282 --> 00:02:53,007
I det fallet handlar det om en så att säga
tvådimensionell våg. Det är materiens rörelse.

29
00:02:53,007 --> 00:02:57,811
Och det man nu fortfarande ser på
stillbilden – där finns det även andra vågor.

30
00:02:57,811 --> 00:03:03,654
Och det stämmer exakt med verkligheten,
vilket också till viss del bidrar till faran.

31
00:03:03,654 --> 00:03:10,898
Om jag har min mobil i ett sådant rum – och låt oss nu anta att
vi inte just befinner oss på en föreläsning – så skulle

32
00:03:10,898 --> 00:03:18,419
kanske 20 personer eller fler använda sina smartphones just
då, och det skulle innebära att det uppstår en vågförvirring.

33
00:03:18,419 --> 00:03:20,394
Det är ungefär som på en fest.

34
00:03:20,394 --> 00:03:28,290
Då måste alla öka sin intensitet, och det är inte
nödvändigtvis något man bör sträva efter just nu.

35
00:03:28,290 --> 00:03:33,992
Okej, så vi har sett att när man
kastar en sten i vattnet, rör sig vattnet.

36
00:03:33,992 --> 00:03:36,391
Med radiovågorna är det ungefär samma sak.

37
00:03:36,391 --> 00:03:44,820
Antennen sänder, men nu inte tvådimensionellt utan sfäriskt.

38
00:03:44,820 --> 00:03:53,056
Och det allra viktigaste är att det inte
innehåller någon materia – det fungerar även i vakuum.

39
00:03:53,056 --> 00:03:58,380
Och vanligtvis ser man ingenting, hör man ingenting.

40
00:03:58,380 --> 00:04:10,449
Och att något sådant överhuvudtaget finns och har undersökts
vetenskapligt har vi att tacka fysikern Heinrich Hertz för, som –

41
00:04:10,449 --> 00:04:18,495
plötsligt stängde av en stark ström, och
sedan byggde en mottagare, och då gnistrade

42
00:04:18,495 --> 00:04:23,910
det lite, och därför kallas det ”gnista”.

43
00:04:23,910 --> 00:04:33,151
Det finns ytterligare en enorm skillnad som är
mycket viktig i praktiken: Vattenvågorna, som vi

44
00:04:33,151 --> 00:04:38,585
har sett, rörde sig med en hastighet på 20 cm/s.

45
00:04:38,585 --> 00:04:46,657
Ljudvågor – det känner vi också till, 300 m/s – det
har nog alla upplevt någon gång under ett åskväder.

46
00:04:46,657 --> 00:04:53,115
Man ser blixten, och beroende på var den slog
ner tar det mellan en och tio – eller ännu

47
00:04:53,115 --> 00:04:58,752
längre – sekunder innan man hör åskan, 300 m/s.

48
00:04:58,752 --> 00:05:11,776
De elektromagnetiska vågorna är något
snabbare, nämligen inte 300 m/s utan 300 000 km/s.

49
00:05:11,776 --> 00:05:19,916
Alltså 300 000 000 m/s, en miljon gånger så snabbt.

50
00:05:19,916 --> 00:05:24,704
Det är förstås väldigt viktigt för den praktiska tillämpningen.

51
00:05:24,704 --> 00:05:41,055
Men för att sätta det i perspektiv: Om någon på månen tänder
en laser, tar det ungefär en sekund innan man ser det här.

52
00:05:41,055 --> 00:05:44,524
Om samma sak skulle hända på solen skulle det ta åtta minuter.

53
00:05:44,524 --> 00:05:50,366
Det här är alltså ett exempel på hur stora avstånden är i rymden.

54
00:05:50,366 --> 00:06:07,456
Det här är nu den enda formeln: Våglängden hänger samman med
ljusets hastighet c, 300 000 km/s dividerat med frekvensen.

55
00:06:07,456 --> 00:06:13,152
Så många vågor som passerar en – så
kan man ungefär föreställa sig det.

56
00:06:13,152 --> 00:06:20,089
Det innebär att ju högre frekvens, desto kortare våglängd.

57
00:06:20,089 --> 00:06:30,971
Den nuvarande 5G-tekniken använder alltså
våglängder inom det här området , och förr använde man

58
00:06:30,971 --> 00:06:36,635
medelvåg, som låg på 1 000 meter eller 1 600 meter.

59
00:06:36,635 --> 00:06:43,240
De så kallade kortvågorna var till exempel 49 meter,
vilket fortfarande låg inom kilohertzområdet (kHz).

60
00:06:43,240 --> 00:06:50,241
Och först med FM – ultrakortvåg, som man sa då; idag skulle det
förstås fortfarande anses vara relativt långt

61
00:06:50,241 --> 00:06:57,968
– gick man över till megahertzområdet (MHz),
det vill säga 1 miljon svängningar per sekund.

62
00:06:57,968 --> 00:07:01,443
Så, det var i alla fall några grundläggande saker.

63
00:07:01,443 --> 00:07:07,808
Så vi ska komma ihåg:
Elektromagnetiska vågor kan man varken höra eller se.

64
00:07:07,808 --> 00:07:10,920
Vissa känner den, de flesta gör det inte, jag gör det inte.

65
00:07:10,920 --> 00:07:18,451
Och de sprider sig oerhört snabbt, och
våglängden eller frekvensen är inte helt oviktig.

66
00:07:18,451 --> 00:07:22,763
Jaha, vi har ju haft radio i ”en evighet och tre dagar”.

67
00:07:22,763 --> 00:07:31,480
Det fanns en central sändare – ”i evighet och tre dagar”
motsvarar ungefär 100 år –, många mottagare, men som sagt bara

68
00:07:31,480 --> 00:07:36,904
en sändare, och informationsflödet gick bara i en riktning.

69
00:07:36,904 --> 00:07:47,640
Och just på mellanvågsbandet var bandbredden liten, eftersom
man i huvudsak sände tal eller musik av måttlig kvalitet.

70
00:07:47,640 --> 00:07:51,973
Och det leder oss nu till en sak:

71
00:07:51,973 --> 00:08:05,152
När jag vill överföra information – tal, musik eller video
– krävs inte bara en frekvens utan även en viss bandbredd.

72
00:08:05,152 --> 00:08:06,625
Så jag måste alltså betala för det.

73
00:08:06,625 --> 00:08:19,991
När det gäller mobilkommunikation talar vi inte om
kilohertz, utan i början om megahertz och nu om gigahertz

74
00:08:19,991 --> 00:08:27,687
– det är frekvensområdet upp till 6 eller 8 GHz för 5G.

75
00:08:27,687 --> 00:08:31,406
Jag ska strax återkomma till varför
de höga frekvenserna är så viktiga.

76
00:08:31,406 --> 00:08:39,363
Okej, nu till mobilnätet, det är klart, vi har en sändare,
basstationen, som vanligtvis ligger en kilometer eller några

77
00:08:39,363 --> 00:08:46,919
kilometer bort – med 5G kan det också vara bara 100 meter
– många telefoner som mottagare och många telefoner som

78
00:08:46,919 --> 00:08:51,684
samtidigt fungerar som sändare, det har jag redan nämnt kort.

79
00:08:51,684 --> 00:08:56,036
Det blir en riktig röra när alla håller på med något samtidigt.

80
00:08:56,036 --> 00:09:02,239
Och jag behöver alltid större
bandbredd och högre dataöverföringshastighet.

81
00:09:02,239 --> 00:09:06,543
Det kan man för övrigt föreställa sig på
samma sätt som i den federala budgeten:

82
00:09:06,543 --> 00:09:16,753
Det var ju förr, runt 1950, när jag föddes, i
storleksordningen 100 miljoner, hundratals miljoner.

83
00:09:16,753 --> 00:09:20,074
Då kunde jag finansiera projekt på 2–3 miljoner.

84
00:09:20,074 --> 00:09:27,346
Nu talar vi om miljarder, och då behöver jag
förstås en statsbudget på 500 miljarder eller så.

85
00:09:27,346 --> 00:09:33,260
Det är ungefär så här: om jag vill överföra
stora datamängder behöver jag mycket mer bandbredd.

86
00:09:33,260 --> 00:09:42,272
Ett typiskt exempel: den ursprungliga analoga
tv-sändningen hade en bandbredd på cirka 5 MHz.

87
00:09:42,272 --> 00:09:47,712
Digitalt är det nu bara ungefär 1 MHz och lite till.

88
00:09:47,712 --> 00:09:53,312
När det gäller GHz beror det på vilken
bandbredd jag använder och hur mycket data jag

89
00:09:53,312 --> 00:09:58,969
just nu vill överföra, och detta sker dynamiskt.

90
00:09:58,969 --> 00:10:06,061
Så, tillbaka till bandbredden – jag hade ju egentligen
redan nämnt det: analog radio är känslig för

91
00:10:06,061 --> 00:10:11,226
störningar, medan digital TV och radio är tåliga mot störningar.

92
00:10:11,226 --> 00:10:21,608
Men jag nämnde bara i förbigående att
digital-tv har små systematiska fel.

93
00:10:21,608 --> 00:10:28,810
Om det finns några fotbollsfans bland oss, lägg märke till att om
en spelare är liten, kanske har något rött på sig

94
00:10:28,810 --> 00:10:35,428
och springer över den gröna gräsmattan, så har han
alltid en liten linje runt sig, om man tittar noga.

95
00:10:35,428 --> 00:10:38,375
Det är ett fel, men det märks inte särskilt mycket.

96
00:10:38,375 --> 00:10:43,700
Matematiskt sett är det det så kallade
Gibbs-fenomenet – mer säger jag inte om det.

97
00:10:43,700 --> 00:10:47,756
Nåväl, överföring – varför just så höga
frekvenser, det har jag nu förklarat.

98
00:10:47,756 --> 00:10:55,919
Varje sändning kräver en viss
frekvenskapacitet, ett frekvensband.

99
00:10:55,919 --> 00:10:58,778
Det får inte överlappa med de andra.

100
00:10:58,778 --> 00:11:07,461
Och om jag har många kanaler behöver jag helt enkelt mycket mer
bandbredd, och om jag vill överföra stora datamängder – ännu mer.

101
00:11:07,461 --> 00:11:13,976
Alltså video, som jag redan har sagt,
MHz, stora datamängder, 10 till 100 MHz.

102
00:11:13,976 --> 00:11:16,735
Det går nog att göra ännu mer, beroende på omständigheterna.

103
00:11:16,735 --> 00:11:23,952
När det gäller 6G är det säkert – det
beror ju alltid på vilka krav man har just då.

104
00:11:26,571 --> 00:11:32,322
Okej, jag har redan kort nämnt det här muntligt,
med avsikt, för när jag bara berättar något

105
00:11:32,322 --> 00:11:37,500
lyssnar man mer på det än när man samtidigt ser något.

106
00:11:37,500 --> 00:11:49,554
Alltså: 100 MHz motsvarar ungefär – jag behöver en budget på
miljarder euro eller jag behöver en frekvensbudget på gigahertz.

107
00:11:49,554 --> 00:12:06,164
Och i diagrammet, där till höger, ser man de
frekvensband som t.ex. UMTS använde – det var 3G – sedan

108
00:12:06,164 --> 00:12:14,974
krävde LTE betydligt mer, och nu kräver 5G ännu mer.

109
00:12:14,974 --> 00:12:22,935
Och som sagt, det beror på situationen, det hanteras
flexibelt, men det är ungefär så man kan föreställa sig det.

110
00:12:22,935 --> 00:12:33,348
Okej, nu har vi så att säga grunderna, och det som
kommer härnäst är, låt oss säga, de kritiska punkterna.

111
00:12:33,348 --> 00:12:38,925
Det var i alla fall grunderna för till
att börja med. Här visas spektren igen.

112
00:12:38,925 --> 00:12:48,714
Som man ser kräver 5G betydligt mer än 4G eller
LTE. LTE står förresten för ”Long Term Evolution”.

113
00:12:48,714 --> 00:12:54,831
En ganska meningslös sak, som dessutom har olika stadier.

114
00:12:54,831 --> 00:13:03,571
Nu blir det intressant ur biologisk
synvinkel eller med tanke på eventuella skador.

115
00:13:03,571 --> 00:13:13,473
Det finns ett kriterium: Ju högre
frekvens, desto större är den överförda energin.

116
00:13:13,473 --> 00:13:24,758
Vissa av er kanske vet att en radiosignal är en våg, men
samtidigt är den också som en liten kanonkula eller ett

117
00:13:24,758 --> 00:13:31,282
foton – när det gäller ljus kallas det också för foton.

118
00:13:31,282 --> 00:13:38,380
Och ju högre frekvens, desto mer
energi finns det i den där saken.

119
00:13:38,380 --> 00:13:53,709
Och när dessa 5G-vågor absorberas av min hud eller mina
ögon har de ett visst inträngningsdjup och absorberas helt.

120
00:13:53,709 --> 00:14:03,131
Och om jag nu, låt oss säga, talar om 100 MHz
jämfört med 8 GHz, så är det 80 gånger så

121
00:14:03,131 --> 00:14:09,067
mycket energi per energipaket som påverkar mig där.

122
00:14:09,067 --> 00:14:15,555
Det är både en våg och ett slags
paket, beroende på hur man ser på det.

123
00:14:17,329 --> 00:14:19,962
Och det är det värsta av allt.

124
00:14:19,962 --> 00:14:27,078
Jag hörde i ett föredrag eller en
presentation: ”Ja, det är ju jättebra”, eller vad ser vi?

125
00:14:27,078 --> 00:14:36,389
Här ser vi att ju högre frekvens,
desto mindre är inträngningsdjupet.

126
00:14:36,389 --> 00:14:41,693
Det här är inträngningsdjupet, det här är
frekvensen – båda är logaritmiska framställningar.

127
00:14:41,693 --> 00:14:47,682
Annars skulle man inte se någonting om det var
linjärt, och vi kan bara konstatera att ju högre

128
00:14:47,682 --> 00:14:51,720
frekvens, desto mindre är genomträngningsdjupet.

129
00:14:51,720 --> 00:14:56,473
Det beskrevs så här: ”Det är ju
bra, då går det inte in så långt.”

130
00:14:56,473 --> 00:15:06,411
Jag är bland annat utbildad strålskyddsansvarig,
eftersom jag har arbetat med radioaktiva ämnen i många år.

131
00:15:06,411 --> 00:15:14,223
Där lärde jag mig att ju mindre
inträngningsdjupet är, desto sämre är det. Varför?

132
00:15:14,223 --> 00:15:19,150
Energitätheten – det spelar ingen roll om
det rör sig om radioaktiv joniserande

133
00:15:19,150 --> 00:15:22,860
strålning eller icke-joniserande strålning.

134
00:15:22,860 --> 00:15:30,722
Ju mindre inträngningsdjupet är,
desto mer energi lagras i en viss volym.

135
00:15:30,722 --> 00:15:37,831
Och det är, tror jag, självklart: ju mer energi
som tillförs en viss volym, desto större är

136
00:15:37,831 --> 00:15:42,674
risken att det kan uppstå problem och orsaka skador.

137
00:15:42,674 --> 00:15:52,835
Man har egentligen ganska naivt sagt: ja, joniserande strålning –
det är klart att den naturligtvis är skadlig, men det är ju så –

138
00:15:52,835 --> 00:16:00,026
vilket de kommande talarna säkert kommer att
redogöra för mer ingående – att det också finns

139
00:16:00,026 --> 00:16:05,256
problem med denna icke-joniserande strålning.

140
00:16:05,256 --> 00:16:08,960
Det här är kanske den allra viktigaste bilden.

141
00:16:08,960 --> 00:16:14,170
Lågt inträngningsdjup är inte bra, utan dåligt.

142
00:16:14,170 --> 00:16:21,360
Så, till vänster ser vi en schematisk bild som är typisk för 5G.

143
00:16:21,360 --> 00:16:33,759
Inte hela 5G – det finns ju inte 5G på landsbygden – men i
tätbebyggda områden kommer det att fungera så att man inte

144
00:16:33,759 --> 00:16:42,873
använder en enskild antenn, utan en så
kallad antennmatris, t.ex. 8x8 sändare, för att

145
00:16:42,873 --> 00:16:48,089
genom elektroteknisk styrning skapa en stråle.

146
00:16:48,089 --> 00:16:54,697
Men när man hör ordet ”stråle” tänker man kanske
på en ficklampa eller en laser, men så är det inte.

147
00:16:54,697 --> 00:16:58,902
När jag förberedde mig inför det här
föredraget var jag tvungen att lära mig det först.

148
00:16:58,902 --> 00:17:01,011
Jag hade också föreställt mig det ungefär så.

149
00:17:01,011 --> 00:17:10,037
Men nej, så är det inte, man kallar dem
också för ”blyertsstrålar”, utan snarare så

150
00:17:10,037 --> 00:17:14,303
här: Det här är ett så kallat polardiagram.

151
00:17:14,303 --> 00:17:26,442
Det visar i vilken riktning intensiteten ligger när så och så
många enskilda antenner sänder samordnat, och vi ser i riktning 0

152
00:17:26,442 --> 00:17:32,447
grader – det är huvudstrålen; man kallar dem också för strålar.

153
00:17:32,447 --> 00:17:40,467
Den är inte lika lokaliserad och riktad, men den är
naturligtvis mycket bättre för användningen än om det vore

154
00:17:40,467 --> 00:17:44,516
en rundstrålning, precis som vi såg med sfäriska vågor.

155
00:17:44,516 --> 00:17:53,539
Den riktar sig specifikt mot den som behöver den och lite grann
mot dennes omgivning, medan resten inte märker så mycket av den.

156
00:17:53,539 --> 00:18:00,039
Det är ju i alla fall en positiv sak, men den som befinner sig
i strålningen – och det är inte bara den personen, utan kanske

157
00:18:00,039 --> 00:18:03,560
också någon som råkar stå bredvid – drabbas naturligtvis också.

158
00:18:03,560 --> 00:18:12,624
Men som jag redan har sagt är den största faran egentligen
den egna enheten, åtminstone om man använder den så här .

159
00:18:12,624 --> 00:18:17,983
Om man använder handsfree-funktionen och
håller den i handen på det här sättet är det mycket

160
00:18:17,983 --> 00:18:21,764
bättre, så jag kan verkligen rekommendera det.

161
00:18:21,764 --> 00:18:36,571
Okej, 5G har alltså 700 MHz, här står det upp till
26 GHz, så enligt vad jag förstår går 5G bara upp

162
00:18:36,571 --> 00:18:44,832
till 8 GHz – precis som Radio Eriwan: ”Det beror på!”

163
00:18:44,832 --> 00:18:50,947
Så om jag har ett landsbygdsområde, så
använder jag de lägre frekvenserna där.

164
00:18:50,947 --> 00:19:02,941
Varför? Eftersom de praktiskt taget inte absorberas av
luften behöver jag ingen basstation för det här området.

165
00:19:02,941 --> 00:19:10,794
Om jag vill arbeta med riktad strålning, det vill säga med de
högsta frekvenserna, behöver jag enligt en grov uppskattning

166
00:19:10,794 --> 00:19:14,205
troligen 100 mindre basstationer. Det blir ju mycket dyrare.

167
00:19:14,205 --> 00:19:17,856
Och sedan finns det ett mellanområde och ett smalare område.

168
00:19:17,856 --> 00:19:22,465
Och så här ska man föreställa sig det. I
Vilsbiburg, alltså, som inte är särskilt stort – jag

169
00:19:22,465 --> 00:19:25,333
tror att det snarare är ett medelstort ställe.

170
00:19:25,333 --> 00:19:33,269
Och när vi är i en större stad, där kallas det 5G – vilket är
mycket troligt, oavsett om det är redan idag

171
00:19:33,269 --> 00:19:41,020
eller någon gång inom en snar framtid – 5G, det tar
ju en viss tid innan allt är tekniskt på plats.

172
00:19:41,020 --> 00:19:43,518
Det kostar ju också lite pengar.

173
00:19:43,518 --> 00:19:52,173
Okej, så det här är nu – jag skulle säga – jag
har bara redogjort för den tekniska aspekten och

174
00:19:52,173 --> 00:19:56,185
redan antytt lite grann var det kan finnas problem.

175
00:19:56,185 --> 00:20:03,254
Generellt sett saknar jag det så kallade försiktighetsprincipen.

176
00:20:03,254 --> 00:20:14,308
Inom EU har det ju hittills varit vanligt att en ny teknik först
införs när man genom en ordentlig riskanalys och en ordentlig

177
00:20:14,308 --> 00:20:19,940
riskbedömning har försäkrat sig om att den faktiskt är okej.

178
00:20:19,940 --> 00:20:22,183
I USA är det lite tvärtom.

179
00:20:22,183 --> 00:20:30,300
Först gör man det, sedan ser man om något
händer, och om något händer så bromsar man upp det.

180
00:20:32,252 --> 00:20:39,421
Vår kära programledare Ronny nämnde ju nyss
också coronavaccinet, och där gällde

181
00:20:39,421 --> 00:20:45,120
försiktighetsprincipen inte alls i samma utsträckning.

182
00:20:45,120 --> 00:20:50,165
Till och med vår före detta förbundskansler
har ju sagt: ”Vi är alla försökskaniner”.

183
00:20:50,165 --> 00:20:57,756
Men jag är säker på att det inte är många av dem som
sitter här som har låtit sig användas som försökskaniner.

184
00:20:57,756 --> 00:21:10,759
När det gäller mobilnätet anser jag alltså att
försiktighetsprincipen inte har beaktats på något sätt.

185
00:21:10,759 --> 00:21:14,212
Och jag höll mig ganska exakt till mina 20 minuter.

186
00:21:14,212 --> 00:21:23,860
Så, en sammanfattning: Radiovågor – man kan inte se
dem, de sprider sig i vakuum, men med enorm hastighet.

187
00:21:23,860 --> 00:21:28,149
Och mobiltelefoner har utan tvekan
användbara tillämpningar, det har Ronny redan sagt.

188
00:21:28,149 --> 00:21:33,709
Men, men som sagt, försiktighetsprincipen gäller ju egentligen.

189
00:21:33,709 --> 00:21:40,976
Ju högre frekvens, desto större
energitillförsel, och i tätbebyggda områden förekommer

190
00:21:40,976 --> 00:21:45,179
eller kommer det att förekomma riktad strålning.

191
00:21:45,179 --> 00:21:52,698
Å ena sidan är det bra att den allmänna belastningen minskar
något, men å andra sidan är det inte så bra – den som befinner

192
00:21:52,698 --> 00:21:57,538
sig i strålen utsätts ju då för en något större belastning.

193
00:21:57,538 --> 00:22:00,796
Ja, det var allt. Tack.

194
00:22:05,105 --> 00:22:13,578
Strålning från mobiltelefoner och wifi skadar människor,
djur och miljön. Vi behöver strålningsfria zoner! asza.org